Skrivet av: Cienfuegos | 15 mars 2010

Jord

girl holding dirt

Jord. Vår livmoder och vår grav.
Sen mänsklighetens begynnelse har jorden, vår matjord, gett oss allt vi behöver: mat, fibrer till kläder, skydd från väder och vind, trä till våra byggnader, mineraler, eldningsmaterial, mediciner.

Människan har under miljoner år utvecklat en djup kunskap om jordens beskaffenhet, och tills ganska nyligen levt i en slags symbios med den, liknande den som mikroorganismerna som är så viktiga för att jorden ska vara frisk och näringsrik.
Gamla tiders bönder visste, utan att ha mikroskop och doktorsgrader, att jorden måste matas, precis som djuren och växterna som gav honom och hans familj liv. Jorden behandlades som ett levande ting, och man var medveten om vad som kunde göra jorden sjuk, och hur man skulle hålla den frisk.

Men allteftersom människans rovdrift fått ta överhanden, har denna kunskap glömts bort, och jorden har kommit att utnyttjas hårt utan att få något tillbaka.
Det den har fått har varit konstgjort, och endast gett kortsiktig profit för ett fåtal, men jorden själv har blivit utarmad och sjuk.
Monokultur, konstgödsling, ogräsbekämpning med gifter och alltför hårt driven odlingstakt är stora orsaker till jordens utarmning. Mineraler och näringsämnen plöjs ner i omfång som ska maximera skördarna, men som inte lämnar något kvar för jordens återhämtning, utan snarare bidrar till obalansen.
Mikrolivet som kunde ha hjälpt jorden att återfå sin styrka är ofta eliminerat för många år framåt.

Dystert nog breder monokulturer och annan rovdrift ut sig över världen, i samma takt som media skriker om matkris. Krisen existerar, trots att det produceras mat nog att mätta varje människa nu levande.
Till största delen har krisen sina rötter i snedvriden fördelningspolitik och profithunger, och den krisen är stor nog, men inte jämförbar med den stora kris som jordens utarmning i sig innebär. Vad den kan komma att innebära för kommande generationer.

Men det finns en motkraft: många länder, speciellt s.k underutvecklade länder, börjar slå vakt om sina gamla kunskaper om jord, hur man vårdar den och hur man odlar organiskt. De tar avstånd från profitföretagens lockbeten, och säger ifrån. Alltfler människor känner att deras band med jorden är stark och vill tillbaks till ett liv närmare denna livgivare. Människor vill själva gräva ner händerna, vill själva sätta frön och se liv spira från det svarta guldet.
De vill vårda och göda jorden på de gamla sätten. Och många människor börjar förstår sambanden mellan rovdrift och utarmning, och ta ställning.

”Vi ärver inte jorden från våra förfäder, vi lånar den av våra barn.”

Den här filmen handlar om människans relation till jorden

Annons

Svar

  1. En tredjedel av världens toppjord försvunnen under de senaste 100åren! Och då inräknas inte ens all jord som försvunnit under jordbrukets hela historia! Nilbältat t ex. var ju förr i tiden otroligt bördigt… likväl mellanöstern där jordbrukets vagga låg. Vad finns där nu annat än öken? Och på den tiden hade de inte ens kemiska bekämpningsmedel eller traktorkraft!

    Jordbruk i sig självt verkar vara otroligt destruktivt. Hur många miljoner djur och växter får inte sätta livet till varje år pga. jordbruk ämnat att föda en enda art?

    Efter att ha hört Allan Savory och Joel Salatin tala, samt läst halva ”vegomyten” av Lierre Kieth undrar man verkligen om inte frasen ”kött är mord” borde ändras till ”plog är mord”. Eller som någon sade… döda en person och du är en mördare, döda tusentals och du är en stor krigare. Verkar nästan vara samma sak här. Eller?

  2. Ja, det är en lätt paralell att dra.
    Nilbältet ja…det är ett intressant exempel.
    Vart har all denna jorden tagit vägen?
    Har den runnit ut i havet? Har den fraktats bort? Blivit till damm? Är det även i Nilbältets fall fråga om rovdrift?

    Jag tror problemen uppstår när man tar, men inte ger tillbaka.
    I Nilsens fall verkar det vara så. Det som gött Nilens delta under årtusenden är årliga översvämningar med näringsrikt slam.
    Ett dammbygge på 60-talet för att få bukt med detta otyg kan vara anledningen till att Nilen inte är lika bördig längre.

    http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/en-maktig-oroskalla-1.759725

  3. Intressant! Men enligt Keith så har alla områden där romarna bildade städer i nordafrika förvandlats till öken. Städerna har genom sitt behov av överskott från de kringliggande jordbruken sugit musten ur landskapet. Detsamma gäller ju mellanöstern där jordbrukets vagga stod. Där måste det finnas en annan förklaring än dammbygge därtill. Enligt Keith är det helt enkelt jordbruket i sig som är anledningen- när plogen kommer i jorden utarmas den och eroderas. Slutligen finns bara öken kvar. Ger bonden tillbaka till jorden kan ett hållbart jordbruk uppstå åtminstone för en tid. Men utan animalisk gödsel blir det svårt att i längden uppehålla ett sådant enligt henne. Hon nämnder iofs. inget om Fukuokas Natural farming där ingen plog används och där såningen sker direkt i växande grödor. Tyvärr har inte den odlingsvarianten kunnat upprepas i tillfredsställande skala än, enligt vad jag hört iaf. Aja, det är ett spännande ämne iaf som måste grävas djupare i! 🙂

  4. LOL!

    http://www.kostdoktorn.se/galen-veganattack

  5. Se hela Dirt – the movie här: http://dotsub.com/view/964efb4b-c3d2-4901-bb22-5e8dcf9d1e63


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: