Jord

Jord. Vår livmoder och vår grav.
Sen mänsklighetens begynnelse har jorden, vår matjord, gett oss allt vi behöver: mat, fibrer till kläder, skydd från väder och vind, trä till våra byggnader, mineraler, eldningsmaterial, mediciner.

Människan har under miljoner år utvecklat en djup kunskap om jordens beskaffenhet, och tills ganska nyligen levt i en slags symbios med den, liknande den som mikroorganismerna som är så viktiga för att jorden ska vara frisk och näringsrik.
Gamla tiders bönder visste, utan att ha mikroskop och doktorsgrader, att jorden måste matas, precis som djuren och växterna som gav honom och hans familj liv. Jorden behandlades som ett levande ting, och man var medveten om vad som kunde göra jorden sjuk, och hur man skulle hålla den frisk.

Men allteftersom människans rovdrift fått ta överhanden, har denna kunskap glömts bort, och jorden har kommit att utnyttjas hårt utan att få något tillbaka.
Det den har fått har varit konstgjort, och endast gett kortsiktig profit för ett fåtal, men jorden själv har blivit utarmad och sjuk.
Monokultur, konstgödsling, ogräsbekämpning med gifter och alltför hårt driven odlingstakt är stora orsaker till jordens utarmning. Mineraler och näringsämnen plöjs ner i omfång som ska maximera skördarna, men som inte lämnar något kvar för jordens återhämtning, utan snarare bidrar till obalansen.
Mikrolivet som kunde ha hjälpt jorden att återfå sin styrka är ofta eliminerat för många år framåt.

Dystert nog breder monokulturer och annan rovdrift ut sig över världen, i samma takt som media skriker om matkris. Krisen existerar, trots att det produceras mat nog att mätta varje människa nu levande.
Till största delen har krisen sina rötter i snedvriden fördelningspolitik och profithunger, och den krisen är stor nog, men inte jämförbar med den stora kris som jordens utarmning i sig innebär. Vad den kan komma att innebära för kommande generationer.

Men det finns en motkraft: många länder, speciellt s.k underutvecklade länder, börjar slå vakt om sina gamla kunskaper om jord, hur man vårdar den och hur man odlar organiskt. De tar avstånd från profitföretagens lockbeten, och säger ifrån. Alltfler människor känner att deras band med jorden är stark och vill tillbaks till ett liv närmare denna livgivare. Människor vill själva gräva ner händerna, vill själva sätta frön och se liv spira från det svarta guldet.
De vill vårda och göda jorden på de gamla sätten. Och många människor börjar förstår sambanden mellan rovdrift och utarmning, och ta ställning.

”Vi ärver inte jorden från våra förfäder, vi lånar den av våra barn.”

Den här filmen handlar om människans relation till jorden

Annons