Skrivet av: Malya Hari | 16 januari 2010

Vad betyder ekonomi?

”Bo” betydde i fornsvenskan att ”göra i ordning” eller ”bereda” och syftade på arbetslivet och det uppenbara att boende och arbete i praktiken inte var åtskilda.
Att lämna sitt boende och hem för att utföra ett arbete på en annan plats för att i utbyte för arbetet få pengar är något som inte tidigare i historien skett i den omfattning som idag sker.

Vad betyder då ekonomi? Ordet kommer från grekiskans ”oikonomos”. Det är en sammansättning av två ord: ”oikos” betyder ”hus” och ”nemein” betyder ”tilldela”, ”ordna”, ”fördela”. Ordet avser ursprungligen hur man fördelar sysslor och tillgångar i sitt egna hem.

Boende och hushållande skedde oftast i huvudsak enligt självförsörjande principer.
Vilket alltså ursprunget till orden påvisar, boende och ekonomi var integrerade och det mesta ett hushåll behövde, arbetade de gemensamt fram utan att behöva byta sig till det med kontanter eller genom annan byteshandel.
Ofta har det funnits en hög grad av självförsörjning inom en bysammanhållning och i hur grad självförsörjningen varit familjevis varierar mycket. Men det var inte länge sedan i stort sett alla här i t e x Sverige, oberoende av vilket deras huvudsakliga yrke varit, odlade grönsaker i större eller mindre skala, tog till vara på skogens rikedomar, sydde egna kläder och byggde och reparerade sina hus själva. Man hade inte behov av att ha barnen på förskola… Och skolan är över huvud taget en ganska ny uppfinning som vuxit upp i fart med den ”nya tiden”.

Om man jämför med vår nuvarande samtid så är de flesta självförsörjande i mycket liten grad, en del kan knappt laga mat själva.

Ofta får man höra att det inte är någon mening att drömma om ”självförsörjning”, det är utopiskt och omöjligt att leva efter.
”Man kan ju inte göra allt själv!”
Nej, det kan man sällan, men man kan göra rätt mycket själv!

Men så behöver man inte heller bara utgå från den snäva definitionen av ”själv” som ”jag” och okej, min partner och mina barn…
Utan kärnfamiljen som blivit den vanligaste hushållande enheten idag, mamma, pappa, barn, är inte heller den enhet som varit den vanligaste historiskt sett. Man har för det mesta varit beroende av en större grupp, en släkt, en by, storfamilj eller flock.
Och inom denna grupp kommer det att finnas personer med kunnande och tillgångar inom många områden som man kan ha nytta av sinsemellan. Det finns än idag i byar i världen över dessa former av informella utbyten som pågår utan att man räknar på dem. Precis som inom familjen men med lite fler människor inräknade.

Inom kärnfamiljen är det ju än idag det vanligaste att man delar ekonomin (hushållningen) utan att krasst räkna rättvist mellan sysslor och ekonomiska tillgångar. Man följer känsla och sitt inre sinne för rättvisa kanske?
Den som för tillfället behöver mer av de gemensamma tillgångarna eller praktisk hjälp får det den behöver för det finns helt enkelt de band av kärlek mellan familjemedlemmarna som gör att det känns naturligt att det sker på detta viset. Och den som har större kapacitet att utföra vissa praktiska sysslor, gör de, och den andre kanske föredrar och är bättre på att utföra något annat.

Inom vissa familjer finns numer visserligen inte ens denna naturliga uppdelning av arbete och hushållande, och man ger kanske barnen betalt då de utför sysslor i hemmet. Även gifta par kan ha separata ekonomier trots att de lever tillsammans.
Det anses av en del vara tecken på självständighet och att man står stark och oberoende från andra

Själv är jag nog av uppfattningen att det snarare är tecken på ensamhet och en avsaknad av obetingad kärlek. Eller kanske är det tecken på rädsla?
Verklig kärlek räknar i alla fall inte…

Läs mer:
Vårt ekonomiska system del 1: Vad är egentligen pengar och hur skapas dem?
Vårt Ekonomiska System del 2: Starta musiken och låt den spela!
Vårt ekonomiska system del 3: Är Riksbanken egentligen ett ”monster”?
Vårt Ekonomiska System del 4: Ständigt denna inflation


Responses

  1. Intressant helhetstänk! Enligt betydelsen av själva ordet ekonomi borde alltså de som förespråkar medborgarlön få rätt när de säger att folk borde få lön för sitt arbete i hemmet? :)

  2. Det var bra skrivet! Jag fastnade såklart för att förr så var man inte bara en kärnfamilj utan man levde i lite större grupper som hjälptes åt. Jag och min man känner att det är alldeles för slitsamt nu när vi har så små barn att klara av hushållssysslorna och barnen. Tiden på dygnet räcker inte till. Ska det vara så här? Nu jobbar ju inte jag för att jag är sjuk och jag vill inte ha barnen på dagis hela dagarna, men det är ändå tufft. Vi har lite hjälp från min mans föräldrar, men annars har vi ingen annan. Vi brukar ha lite barnvaktshjälp när vi är hemma för att få lite avlastning, men det känns i plånboken.

  3. Ska skriva mer om det du nämner Mindy i kommande artikel!
    Medborgarlön… Ska läsa på om det:) Vet inte så mkt.

  4. Ja ni… inte vill man lämna bort sitt barn till dagis inte. I allafall inte varje dag!

  5. Har inte du din son på dagis? Hur får ni ihop det?

  6. Jo, han går där varje dag 9-16. Går inte att kombinera barn och heltidsstudier. Vi försökte inledningsvis men stressade typ ihjäl oss. Frågan är vad det betyder för honom att förvaras på en institution så länge varje dag? :(

  7. Angående ordet ”ekonomi”, som har sitt urspurng i grekiskan, bör man läsa Aristoteles bok Politiken (det finns svensk översättning), där begreppet fick sitt fotfäste. Ekonomi betyder, som några påpekat, ”hus-hållning” och innebär att använda sina resurser (inte pengarna utan just resurserna) på ett klokt sätt. Att ingen människa kan vara självförsörjande är en självklarhet. Det föreligger arbetsfördelning redan inom familieekonomin. I ett större sammanhang ägnar sig var och en åt en syssla, så att man producerar överskott av det man ägnar sig åt, samtidigt som man saknar vad andra åstadkommer. Det är detta som leder till utbyte av överskottet och förvärvande av det man behöver. I ett större sammanhang uppstår därför kommersen med pengarna som bytesmedel. Administrationen av pengar, för att underlätta resursfördelningen och resursbytet, heter enligt Aristoteles ”Krematistik” och ska noga skiljas från Ekonomi. Ekonomi handlar om resurser (bruksvärden) inte om pengar (bytesvärde). Aristotles varnade redan mot en förväxling av begreppen, såsom det nu har hänt. Om Krematistiken övertar Ekonomins betydelse, då uppstår den förvirring som vi upplever idag. Ordet ”tillgångar” är också vilseledande. Ekonomi handlar om riktiga värden: bruksvaror och tjänster. Pengar är bara ett kvitto som bygger på förtroende. Ordet ”kredit” härstammar från ”credo” (tro) som etymologiskt har med ”cordis” = hjärta att göra. Det är kanske därför vi bär plånboken brevid hjärtat (ha ha!). Det är viktigt att vl börjar att hålla isär begreppen. Annars får vi en gud som heter Marknaden och styr och ställer utan sans. Romarna hade i sin mytologi en gud som heter Mercurius (Marknadens och tjuvarnas gud). Merc och Mark är samma semantiska rot. När pengarna tar över Ekonomins betydelse, då hamnar vi i slöseri, överproduktion och konsumism som kommer att ta död på jordens resurser, dvs. på försörjningsmedlen.

  8. (Text med färre feksatvningar)
    Angående ordet ”ekonomi”, som har sitt ursprung i grekiskan, bör man läsa Aristoteles bok Politiken (det finns svensk översättning), där begreppet fick sitt fotfäste. Ekonomi betyder, som några påpekat, ”hus-hållning” och innebär att använda sina resurser (inte pengarna utan just resurserna) på ett klokt sätt. Att ingen människa kan vara självförsörjande är en självklarhet. Det föreligger arbetsfördelning redan inom familieekonomin. I ett större sammanhang ägnar sig var och en åt en syssla, så att man producerar överskott av det man ägnar sig åt, samtidigt som man saknar vad andra åstadkommer. Det är detta som leder till utbyte av överskottet och förvärvande av det man behöver. I ett större sammanhang uppstår därför kommersen med pengarna som bytesmedel. Administrationen av pengar, för att underlätta resursfördelningen och resursbytet, heter enligt Aristoteles ”Krematistik” och ska noga skiljas från Ekonomi. Ekonomi handlar om resurser (bruksvärden) inte om pengar (bytesvärde). Aristoteles varnade redan mot en förväxling av begreppen, såsom det nu har hänt. Om Krematistiken övertar Ekonomins betydelse, då uppstår den förvirring som vi upplever idag. Ordet ”tillgångar” är också vilseledande. Ekonomi handlar om riktiga värden: bruksvaror och tjänster. Pengar är bara ett kvitto som bygger på förtroende. Ordet ”kredit” härstammar från ”credo” (tro) som etymologiskt har med ”cordis” = hjärta att göra. Det är kanske därför vi bär plånboken brevid hjärtat (ha ha!). Det är viktigt att vi börjar att hålla isär begreppen. Annars får vi en gud som heter Marknaden och styr och ställer utan sans. Romarna hade i sin mytologi en gud som heter Mercurius (Marknadens och tjuvarnas gud). Merc och Mark är samma semantiska rot. När pengarna tar över Ekonomins betydelse, då hamnar vi i slöseri, överproduktion och konsumism som kommer att ta död på jordens resurser, dvs. på försörjningsmedlen.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: