När en bank ger lån så lånar den i de allra flesta fall inte ut pengar. Vad den gör är att expandera kredit. För detta måste de ha en reserv. Professor Richard Werner beskriver i klippet att denna reserv ofta kan uppgå till så lite som 1% av beloppet. Så om de har hundra kronor så sätter de in dessa som en reserv hos centralbanken. Sen lånar det ut övriga 99% ovanpå detta= 9900kr. Dessa pengar är alltså krediter skapade ur intet! Sen när dessa pengar är insatta på olika konton kan de lånas ut en gång till fast i nedstigande skala= 100kr blir 99kr i nytt lån osv. Allt detta mot ränta såklart. Snacka om lönande affärmodell. Reservkraven kan se olika ut i olika länder men i grunden är detta system detsamma över hela världen.
Tyvärr leder detta förfarande, som kallas ”Fractional Reserve Banking”, till en evig skuldsättning av oss alla. Om inte staten lånar så måste marknaden, medborgare och företag, göra det för att expandera skuldberget vars tillväxt vi alla är beroende av. Om bankerna skapar pengar så fungerar handeln bra. Om inte, dåligt. När skuldbergen inte kan uppehållas längre blir det finanskris.
I Sverige ser skuldsiffrorna inte så ljusa ut just nu. Om något går fel och skuldmättnad inträder så kan vi stå inför en ny finanskris snart. Och då är det vi skattebetalare som får stå för notan än en gång! Tro inte att vi är säkra bara för att Anders Borg betalar av på statsskulden. För vår nationella skuld fortsätter att växa och banksektorn i Sverige är större än någonsin.
Inför penningreform nu!
Läs mer:
https://alternativportalen.wordpress.com/2011/02/18/skuldfria-pengar-ger-krisfri-ekonomi/
Alternativportalen 
Hejsan
Är du säker på att fungerar så här. Jag är helt med på Werners modell då banken skapar 9,900 kr av 100 kronor.
Men kan bankerna efter det i nedstigande led och enligt multiplikatormodellen fortsätta låna ut. I så fall så skulle det ju sluta med att bankerna skapat c:a i miljon kreditkronor av den ursprungliga hundralappen.
Jag trodde att multiplikatormodellen i princip var ett lite teoretiskt och tillkrånglat sätt att förklara det som Werner förklarar på ett enkelt sätt. Och att det som Werner beskriver är det som faktiskt händer när en bank ”lånar ut” pengar.
Alltså att multiplikatormodellen är felaktig helt enkelt. Och att den ”andra utlåningsomgången i nedstigande led” inte förekommer.
Janne
By: janne g on 19 april 2011
at 8:04 e m
I ”Money As Debt” beskrivs det så att ”High powered money” från centralbanken multipliceras som skuld enligt Werners beskrivning och sedan lånas ut igen via multiplaktormodellen. Det är källan.
By: K2 on 20 april 2011
at 7:22 f m
Ja det är vad jag också trott men i diskussioner med Lincoln (han som drev bloggen ”Tankar om pengar förut”)
http://parasitstopp.wordpress.com/
så verkar det som om penningmultiplikatorn inte alls används. En bank lånar helt sonika ut pengar/krediter ”rakt av” utan reserver (den behöver i varje fall inte ha dessa reserver) i utlåningsögonblicket. Reserverna räcker det om den”får tag i” inom något år. Vilket faktiskt gör att den kan använda ränteinkomsten på lånet som reserv. Troligen världens smartaste affärsidé 🙂
Du kan kolla lite i början på Flutes inlägg här…..
http://flutetankar.blogspot.com/2010/10/pengar-ar-skulder.html
där han hänvisar till Steve Keens något mastiga artikel…..
http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/
Kolla även det Håkan (överskrift anonym men underskrift Håkan) i kommentarerna här…..
http://schlaug.blogspot.com/2011/04/sondagsskola-for-tillvaxthungrande-del.html
Så jag tror att multiplikatormodellen inte används helt enkelt. Mest är det Lincolns uppfattning att det är så som gör mig mer och mer säker på det.
Vad tror du själv??
Janne
By: janne g on 20 april 2011
at 11:49 f m
Tillägg
Faktiskt verkar det som om signaturen Håkans kommentarer ”Birger Schlaug skolan” är de mest upplysande i (4 – 5 kommentarer) och lättlästa.
http://schlaug.blogspot.com/2011/04/sondagsskola-for-tillvaxthungrande-del.html
Ha det
Janne
By: janne g on 20 april 2011
at 11:59 f m
Nä, multiplikatormodellen är felaktig som den beskrivs i ”Money as debt”. Bankerna lånar aldrig ut insättningar.
Om du plockar ut säg en hundra i kontanter hos Handelsbanken och går över till Swedbank så kan Swedbank blåsa upp den hundralappen till 9900 kr i enlighet då kontanter är centralbankspengar. Men å andra sidan har Handelsbanken förlorat 100 kronor så de måste minska sin inlåning då deras reserv minskat med 100 kronor. Alternativet för Handelsbanken är att låna centralbankspengar så länge för att fylla ut reserven (sk interbank lending).
Men av ovan ser man att det Handelsbanken måste dra ner sin påhittade krediter med som belopp som Swedbank skulle kunna öka sin. På så sätt skulle det aldrig skapas mer krediter/skulder.
Därför funkar det inte riktigt som Werner skriver heller. Bankerna hittar på krediterna skulderna först och kollar ungefär ett år efteråt efter reserver. Då kan Riksbanken, enligt Steve Keen, ha tre alternativ:
“In the real world, banks extend credit, creating deposits in the process, and look for reserves later”.[5]
Thus loans come first—simultaneously creating deposits—and at a later stage the reserves are found. The main mechanism behind this are the “lines of credit” that major corporations have arranged with banks that enable them to expand their loans from whatever they are now up to a specified limit.
If a firm accesses its line of credit to, for example, buy a new piece of machinery, then its debt to the bank rises by the price of the machine, and the deposit account of the machine’s manufacturer rises by the same amount. If the bank that issued the line of credit was already at its own limit in terms of its reserve requirements, then it will borrow that amount, either from the Federal Reserve or from other sources.
If the entire banking system is at its reserve requirement limit, then the Federal Reserve has three choices:
* refuse to issue new reserves and cause a credit crunch;
* create new reserves; or
* relax the reserve ratio.
Since the main role of the Federal Reserve is to try to ensure the smooth functioning of the credit system, option one is out—so it either adds Base Money to the system, or relaxes the reserve requirements, or both.
http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/
Så verkligheten behöver de inte ens ha de reserv 100 kr i centralbankspengar för att hitta på 9900 kr, de litar på att Riksbanken trollar fram dem åt dem ungefär efter ett år.
By: Lincoln on 20 april 2011
at 4:21 e m
Bra blogg du har förresten! Ska sätta upp den på min blogg.
By: Lincoln on 20 april 2011
at 4:22 e m
Jag har länkat till din blogg någonstans här också Lincoln. =)
By: K2 on 22 april 2011
at 8:49 f m
Intressanta klargöranden av er båda. Av Lincolns sista beskrivning verkar det ju som att det är total kreditanarki. De kan skapa hur mycket som helst om de bara vill.. utan några hållhakar eftersom reserverna kan ordnas ett helt år efter att låneavtalet skrivits under.
Men prata med en nationalekonom och denne nämner inget annat än multiplaktormodellen. Det är sorgligt hur undermålig grundkursen tycks vara i den här frågan.
By: K2 on 27 april 2011
at 8:01 e m