Vårt ekonomiska system del 5: Sanningen om räntan (och hur du beräknar dina verkliga skulder).

Som tidigare nämnts på denna blogg så är räntan är inbakad i allt du köper. Detta eftersom räntan läggs på produktionskostnaderna hos företagen. Cirka 40% av priserna i samhället är rena räntebetalningar (se ”Vårt ekonomiska system del 4). Om vi inte hade ett positivt räntesystem hade alltså priserna i Sverige sjunkit med samma siffra! Även skatten är artificiellt höjd via räntan. Minns att staten inte skapar några pengar under nuvarande system utan måste låna av marknaden (främst banker, tidigare Riksbanken vilket nu är förbjudet via Lissabonfördraget) genom att sälja statsobligationer. Så staten betalar också räntor och säkerheten för statsskulden är skattebetalarnas framtida arbete. Våra arbetskraft är alltså intecknad! Om staten inte kan betala sina skulder till de privata fodringsägarna måste den sälja något för att skaffa pengar. Och det enda staten kan sälja är folkets gemensamma tillgångar som exempelvis infrastruktur och offentligt ägda företag.

Någon nämnde att skuldsättningsgraden ligger på mellan 40-60% hos de svenska företagen. Väldigt få företag, om ens något, klarar sig helt utan skuldsättning till bankerna. Detta gör att blott 10% av samhällets medborgare tjänar på räntans existens. 10% går plusminusnoll och 80% betalar för de rikaste 10%-ens välstånd. Räntan växer exponentiellt (precis som cancerceller) vilket innebär att räntebelagda skulder fördubblas med jämna mellanrum. Du kan enkelt räkna ut fördubblingstiden på din egen bankskuld med en simpel formel.

Så här gör du:

Dividera talet 70 med räntan och du får antalet år fram till det att kapitalet är födubblat. Exempel: 5% = 70 / 5 = 14. Alltså fördubblas kapitalet på fjorton år om räntan är 5%.

Fördubblingen sker oavsett om du amorterar eller ej vilket förklaras av ytterligare en formel:

Vi säger att du lånade 100.000 kr i ovanstående uträkning.

100.000 divideras då med antalet månader (enligt ovanstående uträkning): 14 x 12=168 => månadsamortering 100.000/168 =á 595,00+räntan som minskar för varje månad enligt en bestämd formel. Slutresultatet är att du pröjsar 200.000 då du tagit ett lån på 100.000.

Förstår du nu vilken vinst banken gör på din skuldsättning? Inte nog med att banken skapar pengar ur tomma intet (som förklarades i vårt ekonomiska system del 1) för genom ”ränta på ränta-effekten” så kommer du att betala tillbaka kanske mer än det dubbla av vad banken lånade ut från början. Detta är anledningen varför så många länder i Afrika och Sydamerika aldrig blir skuldfria trots att större delen av deras BNP går till amorteringar varje år. I Nigeria så mycket som 90%… ändå blir landet aldrig skuldfritt. Och pengarna går till den rika eliten i västländerna som kan leva gott på nigerianernas och miljoner andra människors arbete.  Ovanpå detta kommer problemet med den exponentiella tillväxt som räntan framtvingar. Eftersom nästan alla företag, stater och individer har räntebelagda lån och dessa växer exponentiellt så måste även ekonomin växa exponentiellt för att klara av att möta återbetalningskraven från de som skapar våra pengar. Det är därför ekonomer och politiker alltid talar om behovet av tillväxt! Och denna tillväxt leder då till regelbundna fördubblingar av befolkningsmängd, energikonsumtion, matkonsumtion/produktion osv. Och som en känd ekonom sade:

”Den som tror att evig tillväxt är möjlig i en värld av ändliga resurser är antingen en idiot eller nationalekonom”

Inflationskravet hos centralbankerna gör att människor måste försättas i arbetslöshet för att värdet på våra pengar inte ska minska för mycket trots att penningmängden hela tiden växer (se vårt ekonomiska system del2). När centralbanker har låg styrränta så växer skuldsättningen i samhället vilket ökar tillväxten men även inflationen. När centralbanken höjder styrräntan så minskar skuldsättningen vilket innebär att människor blir arbetslösa eftersom många företag då går i konkurs eftersom nya pengar (skapade genom skuld) krävs i systemet för att betala gamla skulder. Traditionellt menar man att höjda styrräntor minskar inflationen men faktum är att empiriska bevis saknas för detta påstående. Istället blir det så att när företag börjar gå omkull och människor blir arbetslösa så minskar antalet varor och tjänster på marknaden efter en tid vilket faktiskt leder till fortsatta prisstegringar. Enligt räntekritikern Per Almgren ökar inflationen med cirka 0.5% för varje % som styrräntan höjs av Riksbanken. Med det är alltså inte sagt att inflationen sjunker för att styrräntan sänks! Inflationen är helt enkelt strukturellt fastnaglad i vårt samhälle via den positiva räntan.

Under medeltidens Europa var ränta=ocker och belagt med dödsstraff om ockret företogs mellan kristna. Därför fick judeminoriteten en viktig funktion som lånegivare till den kristna majoriteten under denna tid vilket är anledningen till deras ökända rykte som ”rika och snikna”. De i övrigt så diskriminerade judarna fick via sin bankverksamhet en naturlig plats i samhället och fann försörjning när andra försörjningssätt kanske var svåra att finna. Inom Islam är räntan fortfarande inte accepterad och i den muslimska världen agerar bankerna på så vis att de köper det som låntagaren behöver och sedan säljer objektet med vinst på avbetalning tillbaka till denne över ett antal år.

Vill man minimera sina räntebetalningar när man tar lån i Sverige är det bästa alternativet idag den medlemsägda banken JAK – www.jak.se.

Läs mer:
Vårt Ekonomiska System del 4: Ständigt denna inflation
Utsugningens ABC: När de rikaste blir för rika!
Vårt ekonomiska system del 1: Vad är egentligen pengar och hur skapas dem?

P.S.
Källan till räknedelen i det här inlägget kommer från Lars Österman som håller på att starta ett penningreformparti i Finland. Ta gärna en titt i hans blogg.

Annons