Alla har väl hört pratet om inflationen som vi ständigt måste se upp med? Som de flesta säkert känner till från del 3 så innebär inflation att det finns mer pengar än det finns varor och tjänster att köpa för dem, vilket leder till stigande priser. Värdet på pengarna sjunker helt enkelt när de är för många. Uppgiften att hålla inflationen (och dess motsats, deflationen; när priserna sjunker pga. för lite pengar i förhållande till varor och tjänster) stången är tilldelad världens centralbanker. Tyvärr måste sägas att de gör ett ganska dåligt jobb. Exempelvis så har dollarn sedan inrättandet av USA:s privatägda centralbank Federal Reserve (1913) sjunkit med över 95%. Idag är den alltså värd en spottstyver mot vad den var i början av 1900-talet.
Så varför är denna ständiga prisstegring? Hur uppstår den egentligen och varför blir vi aldrig av med den? Svaret ligger inte bara i att centralbankerna trycker för mycket pengar utan faktiskt även i räntan…
Vi drar ett exempel:
1. Kalle lånar 100 kr mot 10 procent ränta.
2. Kalle köper nåt av Pelle, men lyckas sen även sälja nåt till Pelle,
så att han (Kalle) har 100 kr igen.
3. Men det räcker inte för Kalle att betala tillbaks 100 kr till
banken, han måste betala tillbaks 110 .
4. Det enda sättet som detta kan ske på är om nya friska pengar kommer
in i systemet, och det kan bara ske genom att någon annan tar ett lån.
Så Lisa tar ett lån på 100 och Kalle lyckas sälja en fruktkorg till
henne för 10 kr.
5. Kalle har nu 110 kr, som han betalar till banken, och Lisa har 90
kr.
6. Av de 110 kronorna som Kalle betalar till banken går 100 kr till
att nollställa lånet och 10 kr går till bankens vinst. Kalle och Pelle
har nu varken skuld eller pengar. Men Lisa som köpte fruktkorgen måste
få tag i 20 kr, för att kunna betala tillbaks lånet på 100 kr + ränta
på 10 kr, dvs 110 kr. Det fattas alltså 20 kr för henne.
7. Det Lisa har köpt är endast fruktkorgen och hon tänker att om hon
säljer den till någon, så borde hon ha tillräckligt med pengar för att
betala tillbaks sitt lån. Men hon kan inte sälja den för 10 kr, som
hon köpte den för, utan måste sälja den för 20 kr, annars får hon inte
ihop de 110 kronor som hon behöver. Eftersom Kalle inte har några
pengar kvar och inte heller Pelle, så måste nya pengar in i ekonomin
på något sätt.
8. De nya pengarna kommer in genom att Johanna lånar 100 kr, mot 10
procents ränta. Johanna köper fruktkorgen av Lisa för 20 kr (=
prisinflation). Lisa har därmed 110 kr, som hon betalar tillbaks till
banken. Av dessa går 100 kr till att nollställa lånet och 10 kr går
till bankens vinst. Banken har nu 20 kr i vinst samtidigt som Kalle,
Pelle och Lisa inte har några pengar. Johanna har 80 kr men är skyldig
110 kr.
9. Johanna måste i sin tur sälja fruktkorgen för 30 kr, till nästa
person. Det blir till Lars, som liksom övriga lånat 100 kr mot 10
procents ränta, och liksom övriga köper fruktkorgen, men nu för 30 kr
(= prisinflation). Då Johanna har nollställt sitt lån genom att betala
tillbaks 110 kr har banken en vinst på 30 kr. För Lars gäller att han
måste sälja fruktkorgen för 40 kr, för att kunna betala tillbaks lån
plus ränta.
Kedjan kommer att fortsätta tills någon slutligen inte kan betala
längre, och då tar banken huset eller vad det nu är som är säkerhet
(collateral) för lånet. Observera också att även om Lars på något sätt
skulle lyckas få tag i alla bankens vinstpengar (30 kr) så skulle inte
det räcka för att betala tillbaks skulden plus räntan, eftersom hans
skuld är 40 kr.
Som ni som följt denna serie säkert redan anat så är vårt ekonomiska system uppbyggt på ett sätt som gör att bankerna till slut alltid vinner! Inflationen som räntan skapar är ett sätt att få värden ur realekonomin att ständigt förflytta sig till banksektorn. Eftersom bankerna inte ens har pengarna de lånar ut (se del 1) och kräver tillbaka med ränta, måste man säga att de skaffat sig en tämligen välplacerad nisch åt sig själva inom vår gemensamma ekonomi.
Barn… bli ekonomer och ta jobb på en bank!
P.S:
Detta exempel gavs av Mats Höglund från ”Nätverket mot bankernas skapande av pengar ur luft” på Facebook.
Läs mer:
Vårt ekonomiska system del 5: Sanningen om räntan (och hur du beräknar dina verkliga skulder).
Vårt ekonomiska system del 1: Vad är egentligen pengar och hur skapas dem?
Vårt Ekonomiska System del 2: Starta musiken och låt den spela!
Vårt ekonomiska system del 3: Är Riksbanken egentligen ett ”monster”?
Alternativportalen 
hej hopp!
By: kajakrille on 24 februari 2010
at 10:54 f m
1. Jo, SMS-lån är dyra…ta ett lån på Banken istället.
2. Smart, entreprenörskap är alltid bra!
3. VA, har han rullat tummarna hela ränteperioden…det var slappt!
4. Visst, han kunde ha gjort fler och bättre affärer eller jobbat…näe, låna nya pengar är inte lösningen, men har man inte insett det får man göra om/gör rätt!
Så Lisa jobbar inte heller?!?
5. Kalle borde ha förhandlat till sig en bättre ränta eftersom han lånade från Banken och man tar för givet att Lisa har skaffat jobb nu…
6. Men det var lärorikt för Kalle, så nu kan han göra det bättre, han ska förstås ta ett nytt lån och Pelle fick något han ville ha utan att hamna i skuld…det är positivt.
Hur var det med Lisas jobb nu….
7. VA, ska hon sälja den goda frukten…javisst ja, hon har fortfarande inget jobb, eller hur?
8. Var hittar ni alla slöhögar som inte jobbar ihop lite pengar innan de konsumerar…?!?
9. Den där Lars kan inte vara klok…köpa dyr rutten frukt. Om Lisa, Johanna och Lars har klarat Bankens granskning har det gått ganska lång tid sedan den var färsk på Pelles tid.
Ovanstående resonemang med en bunt människor som lånar pengar för att äga en fruktkorg är det bara Banken som har pengar till hus och då gör det ju inget om Banken tar huset….ehh.
Om Lars ”får tag” på Bankens vinst är han antingen en aktieägare, bidragstagare(Banken betalar skatt) eller Bankrånare…och eftersom han köpte rutten frukt kan han inte vara en smart aktieägare…
Hum…”bankerna alltid vinner”…är det som ”Konsum alltid vinner” eftersom de köper matvaror billigt och säljer dyrt till oss?!? Alla kan inte ”få pengar”….
Sensmoralen borde vara ”Köp inget onödigt med lånade pengar”, de som gör det och inte jobbar ihop till det dagliga är de som egentligen har problem.
Banker är företag och de ger en service som du/ni inte måste utnyttja…och om du/ni gör det tänk efter noga innan, istället för att gnälla efteråt!
Jo just det….jag är en arrrrrbetare, så idiotförklara inte oss bara för att är enkelt!
Tack för ordet!
By: Xritf on 11 mars 2010
at 11:07 f m
Inte alls. Jag idiotförklarar ingen. Framför allt inte bankerna.
By: K2 on 11 mars 2010
at 7:10 e m
Bankerna är en mellanhandsprofitör som lever på att utnyttja den enas förtjänster till den andres behov. Det finns många människor som lever just på att vara vänner till två pater och förmedla hjälpen. I antikens polyteism gjorde man gudar av abstrakta egenskaper. Man gjorde ”Rättvisan” till gud. Även nordisk mytologi hade sådana gudar. Guden ”Hage” (som betyder ”håg2, dvs tanke) var en figur som sprang fortare än någon annan (ty inget går fortare ön ”tanken”). I Rom fanns en gud som hette Mercurius (marknadens och tjuvarnas gud). I Grekland hette hans motsvarighet Hermes som presenterades som budbäraren gudarna emellan. Lustigt att Marknaden och Budbäraren hade med varandra att göra. Vi har Marknaden som samhällslivets styrande gud och vi har Banker som budbäraren. Den tar emot dina pengar som ett lån och lånar dem till en annan. Han (Banken) tar då emot ränta från den ena och betalar ränta till den andra. Han tar naturligtvis mer från låntagaren än vad han betalar till spararen. Men under tiden träder in en annan osynlig figur Inflationen. När spararen får tillbaka kapitalet så är det mycket mindre värde. Även det lånade har minskat i värde, men budbäraren (banken) har vunnit i transaktionen genom det mervärde som heta tiden krävts från låntagaren. Problemet uppstår för banken när låntagaren inte längre kan betala vad han lånat. Denna situation har vi sett med jämna mellanrum.
I det sekulära samhällets teologi, där Marknaden dyrkas, heter teologerna Nationalekonomer.
By: Rådmansson on 26 december 2011
at 12:51 f m