Skrivet av: K2 | 19 januari 2010

Vårt Ekonomiska System del 2: Starta musiken och låt den spela!

I första delen av vår korta serie om det ekonomiska systemet behandlades begreppen ”pengar” och ”fractional reserve banking”, det vill säga vad pengar egentligen är och hur banker ger ut lån genom att expandera kredit (”skapa pengar ur luften”). Nu kommer delen när det är dags att betala tillbaka! Vad händer då?

I vårt ekonomiska system ges, som nämndes i första delen, alla pengar ut i form av skuld. Men ovanpå detta kommer räntan. Har du hört talats om ett banklån som inte betalats tillbaka med ränta? Vart kommer de pengarna ifrån då? Svaret är att de helt enkelt inte existerar. För att få tag i räntedelen på lånet du tog för att köpa ditt hus (eller vad det nu är) måste ett nytt lån tas ut någonstans i samhället för att pengarna till räntan ska sättas i cirkulation. Detta system leder naturligtvis till en konstant skuldsättning av oss alla. Det är av den anledningen som statsskulden aldrig betalas av. Ja, det är faktiskt så att om alla lån betalades av skulle det inte finnas några pengar kvar att handla för! Så när det är för lite pengar i cirkulation tar staten ofta på sig uppgiften att låna pengar, helt enkelt för att hålla uppe handeln.

Systemet kan exemplifieras genom det här exemplet där räntan är satt till 10% (för enkelhetens skull):

Banklån till person A: 100kr. Total penningmängd i cirkulation… 100kr

Banklån till person B: 100kr. Total penningmängd i cirkulation… 200kr

Lån A amorteras till banken + 10% ränta  = 110kr

Lånebeloppet försvinner nu ur cirkulationen och räntedelen spenderas (men den kan lika gärna stanna kvar hos banken) tillbaka av banken ut i cirkulation.

Total penningmängd i cirkulation… 100kr.

Lån B återstår + 10% ränta. 10kr saknas i systemet och ett nytt lån måste göras av B eller någon annan för att hans/hennes ränta ska kunna återbetalas.

Viktigt är att påpeka att det inte är räntan i sig som är boven i dramat utan hur den används. Det finns möjlighet att skapa ett ekonomiskt system på ett sätt så att räntan inte blir ett problem. Men den saken kommer att behandlas i ett senare inlägg. I vår nuvarande ekonomiska verklighet blir resultatet av denna eviga skuldsättning naturligtvis förödande för både människor och planet. Varför?

Har du någonsin funderat över varför vi alltid har brist på pengar i samhället och varför allt rullar på i allt snabbare takt? Svaret är givet ovan. För att tillfredställa en konstant ökande skuldsättning måste vi producera mer, jobba längre och effektivare samt skuldsätta oss allt mer. Vårt samhälle fungerar som en alkoholist som med tiden måste dricka allt mer sprit för att känna av effekten. Men aldrig har du väl hört talats om en alkoholist som druckit sig nykter?

Detta system framtvingar alltså av nöd en ökad tillväxt. Men ingen vill vara den där personen som måste skuldsätta sig för att uppehålla systemet. Ja, personen längst ned i pyramidspelet – för ett pyramidspel eller ett s.k. ”Ponzischema” där pengar flödar från botten och uppåt är vad många sakkunniga ekonomer kallar det –  kanske har förlorat sin kreditvärdighet och helt enkelt inte kan ta ett nytt lån? Vad händer med honom? Ja, han blir bankrutt såklart. I värsta fall återstår för honom endast svält och/eller kriminalitet. Under antiken kunde den sista utvägen vara att ge sig själv som slav till fodringsägaren! Detta faktum är sannolikt anledningen till att vår samhällsanda i ökande utsträckning baseras på kortsiktig egoism och konkurrens.

I vårt globala samhälle tycks dessa effekter ha förskjutits till vissa världsdelar medan andra klarar sig bättre. Som bekant är många u-länder högt skuldsatta till väst (som lever gott på räntan). En bit upp i pyramiden ovanför den som hade otur och blev bankrutt kanske några personer, i desperation över att inte få in tillräckligt med pengar, har tvingats ta till drastiska åtgärder som att hugga ned skyddsvärd regnskog eller ägnat sig åt kriminell aktivitet.

Det finns en tydlig likhet mellan vårt skuld- och räntebaserade ekonomiska system och leken ”Hela havet stormar”. Så länge folk tar ut nya lån som sätts i cirkulation eller musiken spelar i leken så finns det pengar alternativt stolar åt alla! Under den tiden springer lekdeltagarna i hög takt runt stolarna för att snabbt kunna matcha en lucka när det blir dags att sätta sig och likväl arbetar (och stressar) människor för att få ihop pengar i ekonomin. Men när musiken slutar spela så står alltid någon utan stol och när skuldsättningen upphör så står någon alltid utan pengar!

Sannolikt är den här strukturella bristen på pengar i vårt samhälle även anledningen till varför varor ofta inte är tillverkade för att hålla. Varför måste bilar repareras så ofta? Vore det inte mer praktiskt om de höll i 100år? Nej… det vore det inte för om inte folk köpte nya bilar skulle företagen inte kunna betala sin ränta och göra nödvändiga kortsiktiga vinster. Enligt ”Uppropet för en ekonomisk reform” (http://upprop.nu/IMRF) måste Sverige producera elva gånger så mycket om hundra år mot vad vi gör idag om vi ska uppehålla en tillväxt på 2%,  vilket vi självfallet måste om vi behåller vårt nuvarande ekonomiska system. Är detta hållbart för vår befolkning och vår natur? Vad för konsekvenser har det för dina barn och barnbarn och det framtida land de ska leva i?

Läs mer:
Vårt ekonomiska system del 3: Är Riksbanken egentligen ett ”monster”?
Vårt Ekonomiska System del 4: Ständigt denna inflation
Vårt ekonomiska system del 5: Sanningen om räntan (och hur du beräknar dina verkliga skulder).
Vårt ekonomiska system del 1: Vad är egentligen pengar och hur skapas dem?
Vad betyder ekonomi?

Annonser

Responses

  1. Finns det någon lösning på detta problemet? Jag är nyfiken på nästa artikel!

  2. Självklart kommer lösningarna! Tyvärr, får ni vänta ett tag till för först måste ännu en sak behandlas… kanske två. Sen kommer de roliga bitarna… lovar! 🙂

  3. Jag har en lösning som heter ”naturresursdelning & arbetskrediter”, kolla in min blogg:

    http://robertwensman.wordpress.com/

  4. Din sida är intressant. Jag ska sätta mig och läsa dina tankar mer ingående när jag får tid. Medborgarlön är något som är planerat som inläggsämne i framtiden även här. Särskilt ”Solidarsystemet” tycker jag verkar intressant. Har du hört talats om det? Först kommer det dock bli lite andra grejer inom det ekonomiska fältet. 🙂

  5. wow vilken fin sida , måste komma senare ..

  6. Hur kan räntan användas på ett hållbart sätt, om det redan från början inte funns nått att betala räntan med (i pengar)?

    • En offentligt ägd bank skulle kunna återcirkulera räntan in i välfärden till exempel.

  7. ”Man kan inte äta upp kakan och ha den kvar”, heter det. Detta gäller inte pengarna. I Krematistiken (inte i Ekonomins) värld finns abstrakta personifierade figurer som Marknaden och Räntan som bestämmer och främjande rådgivare som Tillväxten. ”Räntan gick upp med 500%” hörde vi sägas. Man dolde den konkreta sanningen: att en man som hette Bengt Denis hade kommit på denna vansinniga idé och fått förtroende att genomföra den.
    När vi lånar pengar från banken får vi en skuld, men när skulden ska betalas tillbaka har summan minskat i bytesvärde (de kallas ”inflation”). Vi har å andra sidan betalat ”ränta” hela tiden. Det var en tid då alla skuldsatte sig stort, eftersom den ränta som betalades till banken kunde dras av från inkomsten när man räknade skatten. All köpte först och betalade sedan, på den tiden. En dag bestämde Ingvar Carlsson att avskaffa ränteavdraget. Då hamnade alla de skuldsatta med skägget i brevlådan. De fick stå helt för sin skuld till banken. Det var detta som skapade krisen på 80-talet. Ja, alla hade skaffat sig fastigheter, båtar och annat och plötsligt kunde inte betala sin ”ränta”. Det är vad som hänt i USA och i Spanien, men människan lär sig aldrig.
    Vi kan också göra tvärtom. Den som har mycket ”kredit” (d v s mycket pengar) över kan sätta in dem på banken. Då får man ränteintäkter från banken, till dess att man tar ut sina s k ”pengar”. Men den dagen har pengarna som man satte in förlorat i värde genom inflationen. Det betyder att de räntebelopp som man fick under tiden var ingen vinst utan en förhandsbetalning av det som de banksparade pengarna tappade i värde. Att sätta pengar på banken är som hunden som äter sin egen svans.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: